Under Kristi Himmelfärdshelgen avgjordes de första deltävlingarna i orienteringens världscup i Borås. Eef van Dongen deltog såklart, representerandes Nederländerna.
Tävlingarna inleddes med individuell sprint på torsdagen. Banan utmanade löparna ordentligt vad gäller det orienteringstekniska momentet, med många små opasserbara detaljer på kartan så som staket och häckar, liksom längre vägvalssträckor där det verkligen gällde att ta rätt beslut. Det blev ett lopp som Eef tyvärr inte var supernöjd med, men med tanke på väldigt tuff konkurrens och typen av sprintorientering så är resultatet – en 41:a plats bland de 104 startande, 2:20 efter Tove Alexandersson – inte något att deppa för!
– Jag gjorde några mindre misstag samt ett dåligt vägval. Dessutom känns det som att jag inte var helt på den fysiska nivå som jag var för två veckor sedan på SM. Men samtidigt är det stentuff konkurrens så här på en världscup eftersom de bästa nationerna har upp till 8-9 löpare på plats i dam- respektive herrklassen, säger Eef om torsdagens insats.
Nästa tävling avgjordes på lördagen, med knockout-sprint, disciplinen som ju Eef tog ett väldigt imponerande SM-silver på för två veckor sedan. Med det starka startfältet i världscupen är dock steg ett, att ta sig vidare som en av de 36 bästa i kvalet, en stor utmaning bara det. Och det gäller ibland att ha sekunderna på sin sida. Denna gång blev det dessvärre inte så för Eef, som missade att gå vidare till knockout-heaten med en (1!) ynka sekund. Så istället för att vara med och slåss om topplaceringar blev det till att följa eftermiddagens lopp från tv-soffan i en stuga i skogen utanför Borås. Självklart också en skön eftermiddagsjogg dessförinnan för att samla tankarna och ladda inför söndagens sprintstafett.
Sist på programmet stod alltså sprintstafett. Eftersom Eef var den enda löparen på plats från Nederländerna fick hon vara med i ett mixlag tillsammans med tre löpare från Nya Zeeland: världscupledaren och sprintspecialisten Tim Robertson, Joseph Lynch och Penelope Salmon. Eef fick äran att där springa förstasträckan, och som hon gjorde det. I tuffast möjliga konkurrens visade hon inga tecken på fysiska begränsningar och tacklade de tekniska klurigheterna så bra att hon växlade över till Tim som tvåa efter den första sträckan, endast 22 sekunder efter Sveriges andralags Lina Strand. Laget kom till slut på 18:e plats, vilket är mycket imponerande eftersom många större orienteringsnationer hade upp till fyra lag var på plats. Vann gjorde Sveriges andralag med nämnda Lina Strand, Martin Regborn, Emil Svensk och Karolin Ohlsson.
– Det var väldigt skönt att få revansch efter gårdagens kvalmiss. Vi springer ju gafflade banor (alltså att alla löpare inte har samma bana men att alla lag i slutändan har tagit alla kontroller i samma ordning totalt sett), så det var skönt att visa att jag har både farten i kroppen och tar rätt beslut orienteringstekniskt. Nu ser jag fram emot att slipa på detaljerna inför VM i Danmark.
För Eef väntar närmast ett träningsläger, tillsammans med tränare och sambo Simon Jakobsson, i just Danmark för att skaffa sig viktiga erfarenheter av sprintorientering i dansk stadsmiljö. De ska där till exempel delta vid danska mästerskapen i sprint, där även Elin Carlsson ansluter!
